Reflektion

I min aktionsforskningen har jag använt egentillverkad film, dvs filmade genomgångar som eleverna kan använda som stöd i sitt arbete. Det flippade klassrummet är ett sätt att göra detta på. Vi har också fått arbeta med den här bloggen under vår VFU. Vi har delat våra tankar inom basgruppen, och kunnat kommentera, stötta och peppa varandra. Det som möjliggör flippad undervisning och bloggande är tillgång till tekniken, uppkoppling och tekniskt kunnande. Men det kräver också en reflektion. Varför ska jag använda den här tekniken? Hur hjälper den eleverna i deras måluppfyllelse?
Aron Sams och Jonathan Bergmann säger i sin artikel "Flip your Students Learning" fritt översatt; att utbildning är till för alla, men hur vi tillhandahåller undervisningen, och på vilket sätt eleverna tar emot den, är inte desamma för alla.

 Och så avslutar de; " A flipped classroom gives teachers the flexibility to meet the learning needs of all their students, and it gives students the flexibility to have their needs met in multiple ways. By doing so, it creates à classroom that is truly student-centered".

Ett stort hinder tycker jag är min okunskap inom digital teknik och sociala medier. Allting tar lång tid, en filmad genomgång på 12 minuter tog mig nästan tre timmar att göra. Leif Blomqvist, en bloggande slöjdlärare från Borås (särlaskolan slöjdar) hade en föreläsning för slöjdlärare. Jag passade på att fråga om tidsåtgången, och ja. Det tar tid medgav Blomqvist, även om det går fortare för honom nu, efter flera års bloggande. Men, fortsatte han, tiden det tar att göra flippen har han igen när han kan följa sina elevers process under lektionen, och hinna diskutera olika problem/lösningar med dem. Jag ser möjligheter med att kunna kommunicera med mina elever genom en blogg, där jag också kan lägga upp filmer med praktiska moment. I ett hantverksyrke som mitt, kan bloggen också göras till inspirationskälla. Jag tror att den tid jag lägger ner kommer att hjälpa mig att möta eleverna. Christina Löfving skriver i Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen (2011) att "Digitala verktyg kan vara en hjälp för att underlätta att få tillfällen att ge elever respons och för att höja deras motivation". Ökar motivation lärandet? Om elever upplever något som meningsfullt uppstår inre motivation menar Löfving.
För att en blogg ska kännas givande och motiverande krävs att någon läser och kommenterar. Annars blir det envägskommunikation. Så är det för eleverna också, de vill ha respons på sitt arbete. Om digitala verktyg och sociala medier används för kommunikation, tex mellan elever, elever och lärare eller mellan olika skolor så kan det ske ett utbyte av kunskap och kreativitet. I läroplanen står att; förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Det är skolans och min uppgift att stimulera eleverna till att utveckla hela sin förmåga. IKT-verktygen och kunskapen om aktionsforskning som en hjälp i utvecklingsarbetet har ökat min nyfikenhet både på digitala verktyg, sociala medier och aktuell forskning.

Utvecklingsarbetet

Mitt aktionsforskningsprojekt på min VFU plats är slut, men mitt utvecklingsarbete har bara börjat! Spiralen som Wennergren (2012) illustrerar i Aktionsforskning i praktiken visar att observation och aktion väcker nya frågor. Så har det varit för mig. Nya frågor och nya idéer. Hur kan jag utveckla min undervisning ytterligare? Hur kan eleverna bli mer delaktiga? Hur kan måluppfyllelsen öka? Hur stimulerar jag och motiverar? Hur ska jag stärka elevernas lust till det livslånga lärandet! 

Jag känner en nyfikenhet och en glädje över att få börja arbeta som yrkeslärare. 

Intervju

Bjorndal ser intervjuer och enkäter som komplement till observationer. Ett sätt att ta den andres perspektiv. Mina intervjuer var ganska ostrukturerade, i form av ett samtal där jag styrde frågorna, men där elevens svar avgjorde vilken fråga och följdfråga som följde. Ska jag göra en större forskning/utvecklingsarbete som kanske ska publiceras, så behöver mina intervjuer vara striktare. Men det var mycket intressanta samtal, där eleverna kom med synpunkter och utvecklingsförslag, som genast satte igång nya frågor i mitt huvud. Eleverna växte verkligen, och jag kände en så stor glädje (svårt att beskriva). Jag använde röstmemon på telefonen och spelade in samtalen. Det gjorde att jag inte behövde anteckna så mycket, och samtalen kunde flyta på bra.

Fördjupning

De verktyg jag har använt mig av under mitt aktionsforskningsprojekt är loggbok,observation, enkät och slutligen intervjuer. När eleverna svarat på enkäten, var det dags att sammanställa svaren. Jag använde det IKT-verktyg som skolan har. Det gjorde det lätt att skapa och sammanställa enkäten. Eleverna var positiva till filmstöd, men jag ville veta mer. Vad var det som var bättre med filmstödet? Skulle lektionerna kunna utvecklas ytterligare? Jag studerade enkätsvaren och funderade på intervjufrågor. Att ställa frågor är en konst. Först känns det lätt, men sedan så började jag fundera över formuleringar, och vad jag vill få ut av intervjun. Bjorndal beskriver  olika typer av frågor, och ju mer jag tänkte på frågorna, ju svårare blev de att formulera. Den form av intervju jag valde var den som Bjorndal kallar samtal med intervjuguide. Jag formulerade frågor, men hade ingen strikt följ, utan frågorna fick komma så som det blev naturligt i samtalet.

Enkät

Nu har eleverna fått ta del av tre filmer. Den senaste "klänning med empirelinje" blev i tre delar, för det var många moment att göra. Nästa lektion arbetar vi vidare med klänningskonstruktionen, och sedan ska eleverna få en enkät i Ping Pong. Jag har blandat frågor med tre svarsalternativ, med ett par frågor där de får svara fritt. Det är svårt att formulera bra frågor! Jag vill ju ha ut så mycket som möjligt av enkäten, frågorna måste vara formulerade så att eleverna förstår och jag vill att det ska vara möjligt att ge kommentarer, för eleverna har ju ett annat perspektiv än jag. Nåväl, jag hoppas att jag inte bara får-jag vet inte-svaret. 

Vad har ni för erfarenhet av enkäter?

                          

Andra lektionen med filmstöd

Nu har eleverna haft sin andra lektion, konstruktion av helskuren klänning.
Det gick snabbare för eleverna att komma igång efter den gemensamma konstruktionen. De känner igen upplägget och kommer igång snabbare, antar jag. Alla eleverna använder filmen som stöd istället för det skriftliga dokumentet i punktform. Det är intressant att eleverna så snabbt tar till sig filmstödet, men kanske också helt naturligt eftersom mobiltelefoner och datorer är så stor del av elevernas vardag.
Nästa steg blir att göra film på en modellförändring. Och så ska jag sammanställa en enkät och skriva intervjufrågor. Att göra filmerna tar en hel del tid, men jag får en större överblick på lektionerna, och jag tycker också att elevernas frågor har utvecklats. Jag upplever att det går mycket tid att färdigställa undervisningsmaterial, både de kompendier som görs för varje arbetsområde och för att göra filmerna. Även om min LLUare har material från tidigare år så ändras det och görs om utifrån klassens behov och den utveckling som sker inom arbetsområdet. Det finns inte mycket undervisningslitteratur att utgå ifrån på svenska och förutom att tillverka eget så översätter och omarbetar lärarna en hel del från tyska och engelska.

Är det lika mycket egentillverkat material på alla yrkesutbildningar?

Filmtillverkning

Förberedelser och start av nästa film. Vi använder ett program som heter Flex10, och en kamera som är integrerad på en rörlig arm. Det är en hel del förberedelser. Förutom material till själva konstruktionen så behöver ljud, ljus och avstånd ställas in. Perspektivet blir lätt förskjutet när man ändrar vinkeln på kameraarmen. Vi fick lägga böcker under stativet för att få upp höjden. Filmen redigerar vi i iMovie.